By any means.

2010-01-22 | Babbel | Kommentarer (1)

Finns få saker som är så fascinerade (OBS! grov överdrift…) som posttransporter från utlandet till Sverige. För ett par veckor sedan så ställde jag lite frågor på det här forumet om leveranser från USA, eftersom jag då väntat på ett paket en månad ungefär. Nu plötsligt, som från ingenstans, så har paketet dykt upp i Sverige, i Malmö närmare bestämt – där det legat ett par dagar nu och mognat. Det har under de dagarna bl.a hunnit med att sorteras två gånger; igår kl 10:10 och idag kl 13:01. Jag antar att det har något med regeringens åtgärdspaket mot arbetslöshet att göra.

Paketet skickades alltså från Chicago den 5 december och anlände Malmö den 21 januari:

Arrived Abroad, January 21, 2010, 10:09 am, SWEDEN
International Dispatch, December 05, 2009, 7:04 pm, ISC CHICAGO IL (USPS)

Man blir ju onekligen nyfiken på vad som hänt de sex och en halv veckorna där emellan. Efter lite detektivarbete har jag kommit fram till följande:

USPS (Amerikanska postverket) har en ”jävlas så mycket som möjligt”-policy gällande lågbudgetfrakt till kommunistiska länder vid nordpolen. Först transporteras paketet med åsnetransport från Chicago till Tijuana i nordvästra Mexiko. Därifrån transporteras den med roddbåt till nordafrika. Och inte den enkla vägen genom Panamakanalen, utan via Kap Horn. Kap Horn kan vara tillräckligt jobbigt att passera med stora tankers, så tänk hur svettigt det då måste vara i en liten roddbåt.

Från nordafrika har det sen transporterats upp till Malmö med hjälp av en stor mängd varierande transportmedel; bl.a kamel, windsurfingbräda, cykel, kanalbåt, st bernardhund m.m. För att slutligen ankomma Sverige. Väl i Sverige håller (f.d) Kungliga Postverket paketet ytterligare några dagar till, då de anser att den sammanlagda leveranstiden inte varit tillräckligt lång ännu. Mottagaren är nämligen än så länge tillräckligt psykiskt frisk för att kunna formulera begripliga meningar. Så vilken vecka som helst kommer alltså paketet att trilla ner i min brevlåda. Eller ja, inte paketet men väl en avi så att jag kan gå bort och hämta ut det på en av postens utlämmningsställen.

Som en kontrast till det hela kan jag nämna en annan leverans från United States of America. Varan beställdes i tisdags runt lunch och skickades i onsdags. Eftersom leveransen den gång skedde med (betydligt dyrare) Stor Känd Budfirma så ankom det till Sverige – och Göteborg – redan i torsdags.

Men då även Stora Kända Budfirmor har sina brister så fick de för sig att paket till privatpersoner givetvis ska delas ut på dagtid då man garanterat INTE är hemma, nämligen idag kl 12.15 – ”Försök till leverans; mottagare var inte hemma”. Är dom förvånade?

Då kom undertecknad på idén att varför inte testa deras kundtjänst-chat på webben och be dom leverera till min s.k ”servicepoint” istället. Så klockan 15.38 klickade jag på chat-länken och möttes av meddelandet ”Vår chatt funktion är just nu stängd. Våra öppettider är 8-17″. Jaha. Okej. Nåja, står ju inte vilken tidszon de är i. Dumt av mig att tro att en tidsangivelse på svenska, på en svensk kundtjänst, gäller svensk tid.

Efter lite bökande fick jag äntligen tag på kundtjänst där jag fick beskedet ”nä, tyvärr, expressleveranser går inte att leverera till servicepoints”.

Verkar logiskt.

Är det Express så är det givetvis bättre att vänta en extra dag och försöka ringa på igen – under arbetstid – än att lämna in så jag kan hämta ut paketet själv. Men till sist fick jag dom att gå med på att leverera till jobbet. På måndag.

Nu väntar jag även på ett paket från Hong Kong. Vågar knappt ens föreställa mig hur det ska gå. Sist jag hörde nåt så befann det sig på en yaktransport genom Nepal. Leveransen är beräknad till vilket år som helst.

1 kommentar

  1. Vilket underbart inlägg! Jag vet precis vad du talar om ang leveranser från staterna till vårt lilla land. Den här bloggen måste jag nog bokmärka! :)

    Kommentar av Peter — 2010/01/23 @ 1:43 e m

RSS för kommentarer till det här inlägget.

Tyvärr, kommentarformuläret är för närvarande avstängt.